Föröka växter med sticklingar

På våren är det sticklingssäsong igen. Att ta sticklingar innebär att du tar en liten del av en större frisk planta och ser till att den får rötter. På det viset får du inte bara en ny växt, utan en genetisk kopia av moderplantan. En blir flera, helt enkelt.

Sticklingar kan tas på flera sätt. Det kan till exempel vara ett sidoskott som plockas så nära stammen som möjligt eller en klippt del av en stam eller stjälk. Det går även att använda en halvförvedad kvist, en topp av en planta eller en rotbit. Vilken metod du väljer beror på vilken moderplanta du utgår ifrån.

Pelargoner och murgröna kan du exempelvis lätt ta toppsticklingar ifrån genom att knipsa av en bit av toppen, snittet ska vara precis under ett blad eller en nodd, medan klippta sticklingar från stjälken passar bättre om du tar delar av exempelvis jätteverbena, då får du ut flera sticklingar av samma stjälk. Lavendelsticklingar kan gärna rivas av från huvudstammen så de får en liten klack, det gör det lättare för sticklingen att få jordkontakt.

Vad kan bli sticklingar?

Det går att ta sticklingar av en stor mängd perenner, inomhusväxter, buskar och träd. Men det finns även undantag, det går till exempel inte att ta sticklingar av växter som växer ur en tuva eller bladrosett, till exempel vallmo. Den kan man istället dela så att en planta blir två.

Exempel på växter som går att föröka med sticklingar:

Buskar som blåbärstry, krusbär, fläder, koreansk silverbuske, vinbär, krusbär, fläder, aronia, mullbär och goji.

Inomhusväxter som palettblad, karlbergare, pelargon, kaktus, tusenmoder, gullranka och elefantöra.

Perenner som jätteverbena, lammöra, lavendel, isop, malva, nepeta, blodnäva, kärleksört och höstflox.

När bör sticklingarna tas?

Bästa tiden att ta sticklingar är på våren då moderväxten vilar. Då får den nya plantan bra med ljus, men de kan även tas på andra delar av året, speciellt om du har växtbelysning.

Hårdare vedartade sticklingar utan blad kan tas från buskar och träd som till exempel vinbär, vindruvor och fläder på vårvintern innan knopparna börjar svälla. Ta gärna årsskott även om äldre delar också fungerar. Sätt dem sedan i jord, blandad med grus eller perlit och förvara fuktigt och svalt.

Efter några veckor börjar sticklingarna skjuta skott och du kan då ta bort plasten. När de nya plantorna planterats ut är det bra att pjåska lite med dem, täck dem med lite granris första vintern och lägg gärna gräsklipp runt dem så att jorden hålls fuktig.

Mjukare örtartade sticklingar tas gärna på försommaren-sommaren och sätts i krukor skyddade med plast med lufthål för att hindra uttorkning. De ska helst inte tas när de är som mjukast utan gärna ha fått lite styrsel. Dessa sticklingar mår ofta bra av att få stå i vatten ett par timmar innan de sätts i kruka. Skär av under ett bladfäste då det där finns en anhopning av hormoner som stimulerar rotbildning.

Så här gör du med sticklingar i form av stam eller kvist

1. Klipp 15-20 centimeter långa skott. Klipp gärna snett för godare kontakt med jorden och ett par mm nedanför en bladknopp. Du kan ta flera sticklingar av en och samma stjälk, övre delen klipps då av strax ovanför ett bladpar.
    
2. Ta bort de nedersta bladen och sätt sticklingarna i en kruka med omkring 1/3 perlit eller grusblandad sand och 2/3 jord. Jorden ska vara porös och mager. Lite mer än hälften av sticklingen ska vara under jord och 2-3 bladpar ska vara ovanför jordytan. Ofta trivs sticklingarna bäst nära kanten på krukan. Du kan sätta flera stycken i samma kruka.
    
3. Vattna och ställ krukan svalt, vindstilla och ljust, men inte i direkt solljus. Kontrollera fukten ibland. Jorden får absolut inte torka ut. Smidigast är att undervattna, alltså vattna på det fat som krukan står på. Sätt en plastpåse med hål eller en petflaska över för att behålla fukten bättre.
    
4. Plantera ut när sticklingarna fått ett bra rotsystem. Det brukar ta minst sex veckor.

Några tips som gör det lättare för sticklingen att ta sig

- Välj en frisk och spänstig moderplanta utan angrepp.

- Om du tar sticklingar från stjälk, välj gärna en växt som är lite äldre, men ändå inte alltför träig.

- Spara bara 2-3 bladpar, inte mer eftersom de då stjäl energi från rotbildningen. Av samma anledning bör blomknoppar plockas bort.

-Vissa växter är svårare än andra att få rötter på, till exempel azalea, ibland går det lättare om de får stå ett dygn i salixvatten innan de planteras i kruka.
Salixvatten är vatten i vilket det ligger sönderklippta delar av pil, sälg eller vide.

SKRIVEN AV
Liselotte Roll, journalist, trädgårdsinspiratör och författare till böcker om natur, djur och odling, som «Odla för insekter», «Jord» och «Höns som hobby».
(Foto: Sandra Birgersdotter Ek)