Kålodlarens mardröm – kålfjärilar, kålmal och kålflugor

Det är inte bara vi människor som uppskattar kål, den är tyvärr även många insekters favorit. Kålfjäril, rovfjäril, rapsfjäril och kålfluga är några av dem som gärna smaskar i sig av bladen. För att vinna striden om skörden måste de bekämpas tidigt och aggressivt. Här är knepen som hjälper.

Skadedjur

Kålfjärilen och dess larver, de så kallade kålmaskarna är kålodlarens fasa. De ger sig på nästan alla korsblommiga växter inom kålfamiljen, till exempel broccoli, blomkål och brysselkål. Fjärilen hinner dessutom ofta med två till tre generationer på ett år vilket innebär stora mängder med larver, dessa kan lätt sluka en hel växt om de bara får tid nog.

Rovfjärilar och rapsfjärilar är också kålälskande fjärilar som utgör hot mot skörden. Inte nog med att de äter på plantorna, hålen de och kålfjärilen skapar kan också bli inkörsport till olika svampangrepp.

Kålmal gör stor skada på kålväxter

Kålmalen är till utseendet en ganska oansenlig fjäril. Vissa år exploderar den i antal och kan då göra stor skada på kålväxter.

Vissa sorters kål kan dock klara sig bättre än andra, men är det ont om mat ger den sig även på de växter som den tycker mindre om, exempelvis ruccola, krasse och gyllenlack. Särskilt utsatta är broccoli, blomkål och brysselkål.

Tecken på kålmal är svarta prickar (avföring) i bladvecken och genomskinliga fläckar på bladen. Larverna sitter helst nära grova bladnerver. Ibland gör malen också nät på undersidan av bladen.

Kålmalen bekämpas lättast när äggen blivit till gröna centimeterlånga larver, du kan ofta se dem hänga i tunna trådar under plantan.

Lilla och stora kålflugan

Kålflugor angriper korsblommiga växter som kål, raps, oljeväxter men även ogräs. Larverna äter även på rötter.

Växelbruk är bra förberedande skydd mot kålflugor liksom skyddande barriärer kring plantornas fäste, dessa kan skapas av exempelvis färskt sågspån, träaska eller algmjöl.

7 tips: Så motverkar du angrepp från kålälskande insekter

Ge kålväxterna goda förutsättningar, det stärker deras försvar. Kål vill ha bra tillgång till fukt och näring och dessutom relativt svalt väder, den föredrar lerjord framför sandjord. Kål i regniga svala områden klarar sig ofta bättre. Vattna regelbundet.
Odla kålen under skyddande nättunnel eller fiberduk. Täck redan från sådd så att inga skadedjur hinner komma in och lägga ägg. Skillnaden mellan täckta och otäckta plantor är stor. Fiberduk skyddar även plantan mot vind, lätt frost, och gör så att mindre vatten avdunstar. Nät fungerar också bra, men lägg det inte tätt inpå kålen då insekterna ibland kan lägga ägg genom de små hålen i nätet.
Leta och kläm. Titta regelbundet under bladen, där kan både larver och gula ägg gömma sig, mosa båda delarna mellan fingrarna.
Odla många olika sorters växter, det gör det svårare för skadeinsekter att hitta sin favorit både visuellt och när de luktar sig fram, dessutom gynnas rovinsekterna som äter dem. Bovete och dill är populärt bland många rovinsekter och kan gärna sås in här och där i rabatter och odlingar.
Prova gamla huskurer. Prova att samodla med tomat, andra starkt doftande växter eller spraya kålen med chilivatten eller såpvatten.
Spraya med Turex/larvskydd. Detta är mikrobiologiskt bakteriepulver som blandas med vatten, när larverna får i sig bakterierna förstörs deras tarmsystem och de dör. Bakterien Bacillus Thuringiensis är en bakterie som finns naturligt i marken. Medlet är godkänt för ekologisk odling och bryts ner av solens UV-strålar efter några dagar men är inte godkänt i alla nordiska länder. Produkten ska inte skada bin, nyttodjur eller däggdjur, men skyddsutrustning bör ändå användas vid användning eftersom det kan ge irritation.
Klipp bort det skadade. De angripna plantorna hämtar sig ofta med lite omvårdnad, som regelbunden vattning och lagom med gödsling.

SKRIVEN AV
Liselotte Roll, journalist, trädgårdsinspiratör och författare till böcker om natur, djur och odling, som «Odla för insekter», «Jord» och «Höns som hobby».
(Foto: Sandra Birgersdotter Ek)