Mikroliv - trädgårdens minsta medhjälpare

Mikroliv är små encelliga eller flercelliga organismer som inte kan ses med blotta ögat. I jorden har en del av dem kluriga namn som protozoer, arkéer och aktinomyceter, men mikroliv inkluderar även bakterier, vissa svampar och alger. Gemensamt för alla är att de är mikroskopiskt små. Har du någon gång legat och rullat dig i en hög med löv har du förmodligen varit omgiven av miljoner av dem – men inte sett en enda.

Vad mikrolivet gör för jorden

Mikrolivet bryter ner organiskt material som kompost, gamla löv och annat och gör näringsämnen tillgängliga för växterna, utan deras arbete skulle plantor inte kunna ta upp det de behöver. De och daggmaskarna gör också så att jorden får en bra struktur med porer och håligheter som håller vatten, näring och syre – jorden blir helt enkelt bra att odla i. När jorden har en bra uppbyggnad skyddas den också bättre mot erosion, det vill säga att urlakas och regna bort vid häftiga regn.

Mikrolivet som apotekare

Mikroorganismer, till exempel bakterier fungerar också balanserande i jorden, ungefär som de goda bakterierna gör i våra magar. Vissa sorters mikroliv kan till exempel bryta ner eller neutralisera olika gifter, skadliga organismer och svampar som annars skulle ha skadat växterna. En växt som står i en jord full av mikroliv klarar därför sjukdomar bättre än en växt i en livlös jord.

Bild: Liselotte Roll

Några av de allra minsta

Bakterier har många funktioner i jorden. De hittas ofta i jordens porer eftersom de ger fukt och skydd, men håller också till inne i jordgrynen och nära växternas rötter, där de tar upp kol och näring. De bryter ner organiskt material som exempelvis döda växter, men kan också hämma sjukdomsalstrande bakterier genom att äta upp dem, konkurrera ut dem eller leva som parasiter på dem.

Svampar har stor betydelse i jorden. Många är till exempel skickliga på att bryta ner svårnedbrytbara material. När större djur som maskar och insekter gjort sitt är bakterierna och svamparna bland de sista nedbrytarna, de förvandlar växter, döda djur och annat till deras ursprungliga beståndsdelar: kväve, fosfor och koldioxid, som sedan kan tas upp av växterna.
Läs mer om svampar här >>

Alger utsöndrar ämnen som bidrar till jordens grynighet och struktur. Vissa alger gillar fuktig jord medan andra gillar väldränerad jord rik på organiskt material. När de dör ger de ett nytt tillskott av organiskt material till jorden och de kan också bildar en skorpa på jordytan som hjälper till att förhindra att jorden regnar bort. Om det bildas alltför mycket alger kan det dock vara bra att dra ner på vattningen.

Levande jord

I våra trädgårdar finns mycket vi kan göra för att hålla jordarna levande. Att mata daggmaskar, insekter och mikroliv med nytt organiskt material är ett sätt, att i möjligaste mån undvika att gräva ett annat. Och jag lovar att det händer något med skördarna när mikrolivet ökar, för dessa osynliga små kan ge stora och synliga resultat.

Faktaruta Gynna mikrolivet och få en bättre jord Fylla på med organiskt material som kompost, bokashi, växtrens eller naturgödsel löpande. Mikrolivet behöver precis som vi mat.   Gräv så lite som möjligt, bara vissa svampar och bakterier gynnas av tillförsel av syre på detta sätt, resten av mikrolivet avskyr att kastas omkring eftersom de vill ha just den miljö de redan lever i.

SKRIVEN AV
Liselotte Roll, journalist, trädgårdsinspiratör och författare till böcker om natur, djur och odling, som «Odla för insekter», «Jord» och «Höns som hobby».
(Foto: Sandra Birgersdotter Ek)