Postnummer |
Tillgängligheten av varor i butik kan skilja sig, därför kan en vara i din varukorg tas bort när du byter butik.
Pollineringsskola

Fakta om insekter och växter för barn och vuxna. Utgiven av Pollinera Sverige och Plantagen.

Innehåll:

Hur blir en växt till?
Vad är en insekt?
Pollinering – så funkar det
Viktiga pollinerande insekter
Kan du skilja bin från getingar?
Hur blir det frukt och bär?
Blommor och pollinatörer = mat
Honungsbiet är ett husdjur
Låt trädgården leva
Växter som pollinatörer behöver
Släpp upp gräset - så en äng
Ordna bostäder
Räkna insekter

Pollinerande insekter älskar blommor. Där hittar de mat som sockersöt nektar och pollen. När de rör sig i blomman fastnar pollen på deras kropp, och när de flyger vidare flyttar de pollen från en blomma till en annan. Det kallas pollinering, och är det som gör att blomman kan få frön som gör att det blir nya växter som blommar till nästa år.

Det är alla dessa bin, skalbaggar, fjärilar och blom-flugor som ser till att vi kan äta frukt och bär och att det blir raps till olja, och klöver till kornas fodervallar.

Om det inte fanns pollinerande insekter så skulle vi människor få äta både tråkigare och mindre nyttig mat.

Man brukar säga att en tredjedel av allt vi äter är beroende av insektspollinering för att utvecklas och bära frukt. Insekterna gör oss en stor tjänst – en pollineringstjänst. Nu behöver vi se till att de också har det bra! Följ med på resan till pollinatörernas värld. 

Hur blir en växt till?

En växt som en maskros, hallonbuske eller ett äppelträd har rötter som går ner i jorden. Genom rötterna får växten sin näring. 

De blommar på våren och sedan blir det frukter eller bär av blommorna under sommar och höst. Men bara om pollinatörerna hjälper till!

Inuti frukten eller bäret finns frön som faller till marken eller flyger iväg. Antingen så sår de sig själva eller så hjälper djur och människor till att sprida och plantera dem. När fröna kommer ner i jorden börjar de gro och växa – och simsalbim – har vi en ny växt!

Vad är en insekt?

Det finns flera miljoner insekter i världen. Många av dem har vi inte ens upptäckt ännu.

De senaste åren har vi kunnat se att antalet insekter minskar runt om i världen, även antalet vilda pollinatörer som solitärbin, humlor, fjärilar, skalbaggar och blomflugor blir färre.

Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde, det kan vara litet eller stort. För att naturen ska må bra behöver allt som finns i ekosystemet fungera, där spelar insekterna en viktig roll. 

Man känner lättast igen en insekt på att den har sex ben. Bin är insekter som tillhör ordningen steklar och överfamiljen Apoidea. Till bin räknar vi både honungsbin, humlor och solitärbin. De har en tredelad kropp med ett huvud, en mellankropp och en bakkropp. På mellankroppen sitter det sex ben och fyra vingar.

Deras ögon kallas facettögon. Facettögonen består av många små sexkantiga linser. Det gör att de är väldigt bra på att till exempel upptäcka snabba rörelser. Luktar gör de med sina antenner.

Pollinering – så funkar det

En blomma består av hon- och  / eller handelar. Ibland sitter dessa i samma blomma, ibland är de i olika blommor. Hon-delen heter pistill och blomman kan ha en eller flera. Han-delen heter ståndare och innehåller pollen. 

Den övre delen av pistillen kallas märke, och är ofta klibbigt. För att det ska bildas frön måste pollenkornet först landa på pistillens märke. Det finns flera olika sätt för växterna att få hjälp att flytta pollenet. Pollenkornen kan spridas från en blomma till en annan med hjälp av djur, vind eller vatten.

90 procent av alla blomväxter pollineras av djur och oftast av insekter. Pollinatörerna hjälper till genom att bära med sig pollen på sin kropp när de flyger från blomma till blomma och samlar mat.

Viktiga pollinerande insekter – blommornas hjältar

Bin är de som är mest effektiva bland pollinerande insekter. Men det är inte bara honungsbin som pollinerar, utan också humlor och solitärbin. Fjärilar, blomflugor och skalbaggar hjälper också till så olika växter blir pollinerade och kan ge frukt och föröka sig. 

Insekterna är också specialiserade på olika växter. En del har långa tungor som kan nå in i trånga och smala blommor, en del har korta tungor. En del har päls där pollenkornen fastnar och följer med till nästa blomma.

Växter och pollinatörer har utvecklats tillsammans under många miljoner år. För att locka till sig pollinatörer kan blomman använda sig av olika knep. Den kan ha olika färger som olika pollinatörer dras till, ha gott om pollen och nektar, dofta gott eller i vissa fall till och med se ut och lukta som en särskild insekt.

Kan du skilja bin från getingar?

Insekter kan vara köttätare, vegetarianer eller allätare.

Getingar är rovdjur. De fångar insekter som de matar sina larver med. Vuxna getingar dricker mest nektar. Eftersom getingar är intresserade av samma mat som vi, till exempel kött och sötsaker, kan de kännas mer störande än bin. Getingens gadd har inga hullingar, den kan därför sticka flera gånger.

Honungsbin, humlor och solitärbin är vegetarianer, som äter pollen och nektar från blommorna.

Honungsbin kan på samma sätt som getingar stickas, men de gör det bara om man råkar klämma dem eller om de känner att deras samhälle är hotat. Honungsbiets gadd har hullingar vilket innebär att gadden sitter kvar i huden när biet sticks och då går biet sönder och dör. 

Humlor har också en gadd och kan stickas, men gör det sällan. Solitärbin har inga samhällen att försvara, bara honorna har en gadd, som är svag och kort, så risken att bli stucken är väldigt liten. Döda aldrig insekter om du verkligen inte är tvungen. Alla insekter har en uppgift i miljön och ekosystemet, även om vi inte kan se exakt vad de gör. En del äter andra insekter så att de inte blir för många, en del blir mat till fåglar, en del tar hand om döda djur.

Hur blir det frukt och bär? 

Jordgubbe, hallon och äpple har frön som på olika sätt finns synliga i det färdigväxta frukten. Om du delar ett äpple ser du kärnorna. Hur många kärnor har ditt äpple? Jordgubbens frön sitter utanpå. Kan du räkna fröna hos jordgubben? Var hittar du fröna i ett hallon? Se efter om du kan lista ut det!Prova att räkna fröna i ditt hallon!

Blommor och pollinatörer = mat

Man brukar säga att en tredjedel av all mat vi äter är beroende av pollinering av insekter för att utvecklas och bära frukt.

Mat som odlas eller växer vilt i Norden:
Äpple, blåbär, hallon, jordgubbe, raps och nypon

Mat vi hämtar från övriga världen:
Mandel, apelsin, banan, melon och kakao

Vi kallar detta för en ekosystemtjänst eftersom insekterna bidrar till vår produktion av mat, men det är inte bara vi människor som tjänar på pollineringen, naturen hjälper sig själv också. 

Honungsbiet är ett husdjur

Honungsbina är sociala insekter som lever tillsammans. Under sommaren kan det vara cirka 60 000 bin i ett samhälle. Där finns en drottning, några hundra drönare och tusentals arbetsbin. Drottningen och arbetsbina är honor och drönarna är hannar. Drottningen är mamma till alla andra bin i samhället.

Arbetsbina är mycket flitiga. En del arbetar inomhus där de städar, matar bilarverna, bygger vaxkakor och sköter om drottningen, som kan lägga uppemot 2 000 ägg per dag. Andra arbetsbin har utomhusjobb och flyger ut och in ur bikupan och hämtar nektar och pollen från olika växter.

För att kunna överleva och hålla värmen hela vintern i sin bikupa behöver bina ha ett matförråd av honung.

Bina berättar för varandra hur man hittar till de bästa blommorna genom att dansa i speciella mönster. De kan visa hur långt bort blommorna är och i vilken riktning.

 

Vi människor håller honungsbiet som husdjur eftersom vi sedan många tusen år tillbaka velat skörda den söta honungen som bina producerar av blommornas nektar. Vi använder oss också av deras nyttiga bivax, bipollen, propolis och andra produkter som bina producerar i kupan.

Biodlarna kan placera sina bisamhällen intill olika odlingar för att bina ska hjälpa till att pollinera blommorna. Då blir det större skörd av frukt och bär. Och god honung!

Låt trädgården leva

Bristen på mat och boplatser är det största hotet mot pollinatörena. De är beroende av att det finns nektar och pollen att hämta från växter under hela tiden som de är aktiva. Levande trädgårdar och blommande gräsytor, buskar och träd är viktiga för att erbjuda pollinatörerna mat. Buskage, stubbar, stenrösen och sandhögar blir fina boplatser.

Pollinerande insekter behöver:

blommor som blommar från tidig vår till sen höst.
Olika pollinatörer är aktiva vid olika tidpunkter under säsongen. Det behöver finnas bra växter som blommar och ger nektar och pollen under hela den tiden. Maskrosor är ett exempel på viktig mat för pollinatörer!

växter som sälg och hassel som ger mat tidig vår,
innan andra blommor hunnit slå ut.

att vi bevarar och skapa boplatser där pollinatörer kan lägga sina ägg. Olika insekter gillar olika sorters bon.

vatten! Ställ gärna ut fat med vatten och lägg små stenar eller kulor i så att insekterna kan landa utan att drunkna.

en giftfri miljö. Använd inte giftiga ämnen i din trädgård, då rubbar du balansen. Ogräs mellan stenplattor och i gångar kan brännas bort istället för att sprutas med gift. 

Växter som pollinatörer behöver 

Pollinatörer behöver en mängd olika blommor.

Läs mer om vilka växter som blommar när under säsongen i Pollinera Sveriges Växtguide >>

Du kan skapa en Bi-buffn Bi-b é

Släpp upp gräset!

Gröna gräsmattor är vackra men ger inte insekterna någon mat – det är som en grön öken för dem! Låt en del av gräsmattan bli äng så kommer många fler blommor att flytta in och det blir surr i din trädgård. Börja studera vilka blommor insekterna gillar så ska du se hur värdefulla så kallade ogräs som maskros och klöver är.

Så en äng, slå en äng

En riktig blomsteräng vill ha näringsfattig jord, och kan passa på en plats där gräsmattan ser torr och tråkig ut. Bristen på näring skapar en miljö där ingen växt kan växa så mycket att den tränger ut alla andra. Inga andra platser på jorden innehåller lika mycket arter som en blomsteräng kan göra, om man räknar antalet växter per kvadratmeter.

Ett landskap med rika ängar och naturbetesmarker är också viktigt för att fåglar och speciellt insekter ska trivas, eftersom de är beroende av växterna. Artrikedomen gör att vårt ekosystem blir uthålligare och lättare kan stå emot klimatförändringar.

Om man slår gräset med en lie istället för med grästrimmer eller röjsåg hinner djur som gömmer sig i det långa gräset undan. En trimmer sliter av gräset medan en vass lie skär av det med ett fint snitt som är bättre för växterna. 

Ordna bostäder

Pollinatörer behöver inte bara blommor som ger nektar och pollen, de behöver också någonstans att bo.

Exempel på olika miljöer och boplatser:

De flesta humlor vill bo i hålor under jorden eller i stenrösen och tar gärna över ett gammalt mus- eller sorkbo.

Gräv gärna ner en blomkruka på ett soligt och torrt ställe, det brukar humlorna tycka om. Man kan också bygga humleholkar.

Grävbin vill bo i sand. Se till att det finns en hög med grus eller sand i soligt läge och håll efter den så att den inte växer igen.

Murkna trästockar, stubbar och ved ger fina boplatser till murarbin och tapetserarbin.

Visste du att blomsovarbin kan somna i en blomma över natten?

Så här borrar du hål som blir bra bon. Hålen bör vara mellan 10–15 cm djupa. 

Kolla upp och räkna!

Gör en naturruta för blommor och pollinatörer och följ den under hela säsongen.

Välj en plats som ni kan besöka ofta, och som har soligt läge. Rutan bör vara ungefär 20x20 meter så att ni får med mycket olika saker att utforska. Gärna ett område med stenar, olika blomväxter som örter, träd och buskar. Besök er naturruta under soliga dagar, då insekterna är ute och flyger. Varje gång ni besöker er naturruta så ska ni försöka utforska platsen så mycket ni kan.

Vilka blommor hittar ni?

Vilken färg har blommorna?

Vem besöker blommorna?

Hur länge stannar besökaren i blomman?

Hämtar pollinatören nektar eller pollen?

Undersök vilka boplatser som finns.
Vilka pollinatörer bor i boplatserna?

För att hjälpas åt att minnas kan ni fotografera och samla bilder, och jämföra när ni kommer tillbaka nästa gång.
Gör besöken regelbundet från tidig vår till sen höst så att ni täcker en hel säsong.

Att betala
Till kassan – Varor
Icons/Arrow-left/24px/Black Created with Sketch. Icons/Arrow-left/24px/Black Created with Sketch. Icons/Arrow-left/24px/Black Created with Sketch. Icons/Arrow-left/24px/Black Created with Sketch. BEED2CAF-6775-4D50-832D-C19575417F8F 36C1D222-8DE3-499B-89C5-F0ACC4A3840A Created with sketchtool. 3011D877-6B37-4181-ABF0-09D8986DA7C6 Created with sketchtool. Entre Created with Sketch. 68157682-FC5A-4945-89BC-A1A195DC0E74 Created with sketchtool. F4ECEC60-D397-44D2-87E9-2D4AD35A6F11 Created with sketchtool. Icons/Menu/24px/Black Created with Sketch. order sort-alpha-desc Fråga Plantagen