Täckodling – latmansmetod som ger nytt liv till jorden

Det var amerikanskan Ruth Imogene Stout som under fyrtiotalet upptäckte täckodling av ren slump, i ett bortglömt hörn av sin trädgård hade hon glömt en hög med växtskräp och under den visade sig jorden vara bättre än någon annanstans. Hon ägnade därefter hela sitt liv åt att utveckla metoden, och tack vare att den krävde så lite fysiskt arbete kunde hon fortsätta odla ända upp i nittioårsåldern. Hon beskrev det själv så här;

”Jag jobbar aldrig efter elva och äter då en romersk frukost liggande på soffan. Jag plogar inte, rensar inte, kultiverar inte, vattnar inte, gödslar inte, använder ingen kompost eller vatten – jag bara planterar och plockar. Det kan jag göra för att jag har marken täckt året runt. Det håller marken fuktig, fri från ogräs – och det är det hela.”

En naturlig metod

Och det behöver inte vara så mycket svårare än så. I naturen växer det ju utan att vi gör något alls, döda växter blir ständigt till ny mull som nya plantor kan använda. I en täckodling imiterar man detta – men tillsätter extra mycket organiskt material, som gräsklipp, löv, halm, vedflis och växtrester. Lagren får sedan kompostera direkt på plats i rabatter och odlingsland och hindrar då vatten från att avdunsta som det skulle gjort om marken legat bar, på så sätt går det att hushålla med vatten – dessutom får ogräs svårt att etablera sig.

En mer levande jord

Men den riktigt stora vinsten ligger i att mikroliv och maskar skyddas från hårt väder, rovdjur, torka och spadar. När de får jobba i lugn och ro får jorden en bra struktur med mycket porer och gångar som håller både näring, vatten och syre. Bland annat fungerar daggmaskarnas gångar som en slags jordens motorvägar för olika rötter som vill ta sig nedåt. I en bra täckodling kan det finnas så många som femhundra daggmaskar per kvadratmeter! Temperaturen i en täckodling blir också jämnare över året än i traditionell odling, vilket gynnar både jordliv och etablerade plantor.

Gräv mindre

Helst bör du gräva så lite som möjligt i täckodlingen. Mikroliv och maskar gör nämligen sitt jobb bäst om de får leva ostört, det är bara vissa bakterier och svampar som ökar när jorden kastas omkring eftersom syretillförseln tillfälligt ökar, men många andra mikroorganismer tar istället skada av att hamna på fel ställe. De är anpassade efter en viss syrenivå och vill stanna där de är. Får de vara ifred med jämn tillförsel av nytt material mår de som allra bäst. Ogräsen brukar dessutom vara så få att det inte finns så stor anledning att gräva. Men det kan ändå vara bra att marktäcka med kartong innan du anlägger en ny bädd, då berövar du rotogräsen solen så de tynar bort, gör gärna också en liten extra kant runtom så att inget växer in från sidorna.

Men finns det inga nackdelar?

Nja, det största problemet är nog att det tar lite tid innan bädden gottat ihop sig, ibland ett par säsonger, det kan också vara svårt att få ihop tillräckligt med material ibland. Sedan är det här med sniglar förstås, de måste hållas efter, men det är ett litet pris att betala för en latmansträdgård full av mångfald. För det är inte bara mikrolivet som gynnas, utan även nyttiga insekter som pollinerar, bryter ner och inte minst håller undan skadeinsekter. Med deras hjälp blir trädgården i stort sett självgående. En oas där du kan strosa runt bland blommor, bin och grönsaker – även då du nått nittio.

4 tips till täckodlingen

1. Grunda nya bäddar med kartong för att döda eventuella rotogräs.
2. Blanda grönt material, till exempel växterna och gräsklipp som innehåller mycket kväve med brunt kolrikt material som exempelvis gammal halm och vedflis. Har du planterat kväveälskande växter tar du mer grönt och tvärtom. Det går även att använda ogräs som täckmaterial, men undvik fröogräs och låt rotogräs torka ut i solen först så de inte tar sig.
3. Det första lagret bör vara cirka 10-20 cm därefter räcker det att fylla på med 5-10 centimeter per säsong. Det tar i regel två säsonger innan jorden är riktigt bra.
4. Använd aldrig växtgifter eller gamla besprutade krukväxter i bäddarna, det är skadligt både för mikroliv, maskar och nyttiga insekter.

Vad passar i täckodlingen? Halm- helst äldre och blöt Gräsklipp Kompostmaterial Löv Skörderester Vegetabilier och äggskal från köket Tång – innehåller mineraler, skölj den gärna först så den inte är salt Sågspån och vedflis i måttlig mängd Barr – i måttliga mängder om du inte odlar surjordsväxter då kan du ha lite mer. Tidningar och hushållspapper

SKRIVEN AV
Liselotte Roll, journalist, trädgårdsinspiratör och författare till böcker om natur, djur och odling, som «Odla för insekter», «Jord» och «Höns som hobby».
(Foto: Sandra Birgersdotter Ek)
 

Se fler tips och råd

No dig – odla utan att gräva >>