Odla i pallkrage

Rusta pallkragen med rätt tillbehör

En pallkrage är en stapelbar ram som finns i två olika storlekar. Höjden kan väljas beroende på vad som ska odlas och önskemål om arbetshöjd. För sallat och andra växter med små rotsystem räcker en enkel pallkrage, för växter med utbredda och mer djupgående rotsystem, som exempelvis potatis, behövs två eller tre kragar på höjden. 

Att börja sin odlingsbana i pallkragar är ett utmärkt sätt att skaffa sig kunskap och erfarenhet för att senare kanske utvidga till kolonilott, större odlingsområde på tomten eller i en gemensamhetsodling i staden. 

I trädgården

• Placera dina pallkragar på en solig plats och gärna i anslutning till hus, förstutrapp eller altan. Då har du nära till det goda och får ett härligt blickfång.
   
• Underlaget har ingen betydelse men om du placerar kragarna på gräs kan du ta bort översta lagret av gräset och vända det upp och ner - såvida du inte har rotogräs i gräsmattan.
   
• Täck botten på pallkragen med markväv, låt den gå upp en bit på insidan av kragen och häfta fast eller lägg blöta tidningar i botten.
   
• En pallkrage rymmer ungefär 200 liter jord. Gör en härlig blandning jord bestående av hälften naturgödslad planteringsjord och hälften kogödsel. Om du vill kan du täcka botten med växtrester och löv.

Runt omkring pallkragen

Har du fler pallkragar på ett område kan du välja material runt lådorna efter vilken stil som passar dig. Grus eller sten, flis, marktegel eller gräs. Det är pratiskt att kunna komma in med gräsklippare eller skottkärra mellan lådorna för att göra det mer lättarbetat.

På balkong eller terrass

Visst går det att odla på balkongen, ytan är självklart begränsad men med den lilla pallkragen får man plats både med odling och med en sittmöbel på de flesta balkonger. Lägen i växt och öst är kanske det mest idealiska med halva dagen sol och halva dagen skugga. Söderbalkonger är det bästa om du vill odla bär, frukt, tomater och gurka.

På norrbalkonger är utmaningen lite större, men bladgrönsaker och någon kålväxt fungerar. Täck botten på pallkragen med grovplast så att vatten och jord inte kan rinna ut (det brukar inte uppskattas av grannen under), låt den gå upp en bra bit på insidan av kragen och häfta fast. Bottna med två stora säckar lecakulor för att skapa ett bra dräneringslager. Fyll sedan på med jord som ovan.

Tidig start

I pallkragen blir det varmare än vad det är i marken runtomkring, vilket gör att sådden kan dras igång tidigare än i ett grönsaksland. Läs anvisningen på fröpåsarna för varje sort, men våga starta lite tidigare i pallkragen.

Tips på vad du kan odla i pallkragen

Utgå från en rimlig nivå beroende på hur mycket tid och energi du vill lägga på odlingen. Att börja med ett allt för stort projekt kan snarare ta bort all odlingsglädjen än att få den att växa. 

Odlingskragar är starkt förknippade med att odla grönsaker men du kan odla allt i en pallkrage. En blomsteräng, bärbuskar, rabarber, äppelträd, tulpaner, solrosor eller sommarblommor.

• Bär
  Sätt ner till exempel jordgubbsplantor i pallkragen och njut av din egna jordgubbsodling. Sätt gärna över ett nät, eftersom fåglar och andra djur också uppskattar bären.
   
• Potatis
  Några populära grödor att odla är potatis. Om du har förgrott potatisen så kan du räkna med att du kan skörda ungefär åtta veckor efter planteringen om det är färskpotatis, cirka tio till tolv veckor efter odlingen om du har satt sommarpotatis och ännu lite längre för sena potatissorter.

• Kryddor
  Kryddor är användbart och lättodlat, de är dessutom vackra att se på och doftar gott. Om du låter några plantor gå upp i blom lockars fjärilar, bin, humlor och andra nyttodjur till din odling. Annars får du fräschast och godas kryddor om du skördar regelbundet.

• Bladgrönt
  Som exempel på bladgrönt kan nämnas den populära ruccolan, bladspenat, Pak Cho, bladsallat. Bladen skördas kontinuerligt hela säsongen och ger en dig en fräsch och välsmakande salladsgrund. Så i omgångar med ett par veckors mellanrum ända fram i augusti så kan du skörda en bit in på hösten. Jämna till jordytan, dra fåror med handen och så − superenkelt.

Odla på höjden

För att maximera ytan är det smart att odla grödor som växter högt blandat med mer lågväxande sorter. Tips på höga sorter är tomater, gurka, bönor och ärtor.

Växtföljd

För att få ut maximalt av jorden bör du inte odla samma sak år efter år i dina lådor, då utarmas jorden och risken för skadedjur, svampar och bakterier ökar. Växla grödor och skriv gärna ner en plan så du kommer ihåg från år till år vad du odlat. Ett annat sätt är givetvis att byta ut jorden varje år.

Vattna

Ta hand om regnvattnet så hushåller du med grundvattnet och förser dessutom dina plantor med mjukt solvarmt vatten. Växterna behöver en ordenligt rotblöta när de väl kommit igång att växa. Det är bättre att vattna rejält få gånger än att dutta med små doser. Ca 20-30 liter krävs per kvardrat men var varsam och vattna med stril, droppslang eller fin stråle från slangen.

Gödsla

Påsjordens näring räcker ungefär tre veckor, har du blandat i kogödsel räcker näringen lite längre sedan behöver du gödsla med antingen hönsgödsel, egen kompost eller annat ekologiskt/organiskt gödsel.

På hösten

Även under hösten och förvintern kan du så och skörda grönsaker.

• Augusti - september
  I augusti-september lämpar sig asiatisk kål, rädisa, spenat och vintersallat bra då de både gror och växer snabbt. Svala temperaturer gör också att skadedjuren minskar. Skörda under höst och tidig vinter.
   
• September - oktober
  Ramslök, salladslök och vintersallat men också välkända blommor som blåklocka, borstnejlika, förgätmigej, pensé och prästkrage kan du så under september och oktober. Fröerna hinner då gro och bilda en bladrosett som övervintrar. Skydda de små plantorna med löv eller väv innan frosten kommer. Det kan dock vara bra att tydligt markera plantorna så att du säkert hittar dem igen när snön smälter bort. När ljuset återvänder på våren börjar plantorna växa och du får en härligt tidig start i trädgården.
   
• Oktober - november
  Ännu senare på hösten i oktober och november, just innan frosten kommer kan du så grönsaker som dill, gräslök, lök (lökfrö men inte sättlök), morot, palsternacka, persilja, persiljerot, rädisa, rättika, sallat och svartrot. Under oktober-november är det även dags att sätta vitlöken som ska skördas nästa år. En del ettåriga sommarblommor kan komma igång extra tidigt med höstsådd, som atlasblomma, blåklint, riddarsporre, ringblomma, sömntuta och vallmo.
  
  Många perenner lämpar sig också för höstsådd. Fröerna ska övervintra i jorden och gro först när ljus och värme återvänder på våren. Det här är naturens egen metod och den passar främst för fröer som tål kyla eller som behöver kylbehandling, så kallad stratifiering, för att gro.

Väljer du att låta bädden vila under vintern är det suveränt att täcka bädden med löv, halm eller annat växtavfall. Nästa säsong förbättras jorden genom att mylla ner nya påsar gödsel eller kompost.

Läs mer om odling

• Köp pallkragar och tillbehör
• Odla din egen sallat
• Jordskola - bästa möjliga jord till dina växter