Så får du knepiga fröer att gro

Vissa frön kan vara svårare än andra att få fart på, de kan behöva frysa en period, blötläggas eller till och med filas lätt med en nagelfil för att gro. Här berättar vi hur du gör för att lyckas med de mest envisa fröer.

Förodling Odla inomhus Vår Fröer

Har du någon gång sått en hel påse med frö som vägrar att gro? Många av oss har varit där, och det av goda skäl.

Frön som vill ha kyla

Kanske beror det på att de behöver en eller flera perioder av kyla för att komma igång. Somliga fröer behöver nämligen kyla, mörker och fukt för att gro, så kallad stratifiering. De är ofta växter som normalt lever i kyliga klimat, till exempel många vedartade perenner, buskar och träd. De har utvecklat denna lilla egenhet för att överleva om vintrarna, för om de skulle gro på sensommaren eller hösten skulle de späda plantorna frysa ihjäl under vintern, klokare då att vila fram till våren.

Ett sätt att lyckas med frön som behöver en kylperiod är att så dem utomhus och täcka sådderna med snö, eller ännu enklare låta växterna stå kvar och fröså sig själva. Ett annat alternativ är att skörda och ta in fröerna i februari-mars då de redan blivit stratifierade utomhus.

Men ibland vill vi ändå så inomhus, då kan kylperioden uppnås genom att ställa sådderna i kylskåpet en tid eller lägga fröna i kylskåpet. Om du väljer det senare brukar det fungera bra att lägga fröna i en burk och bädda in dem i sand, vitmossa eller vermiculit. När de börjar gro tar du ut dem och sår dem direkt så att groningsprocessen inte avstannar.
Om groningen misslyckas trots en köldbehandling behöver du inte ge upp, försök istället med ytterligare kylperioder, till exempel stjärnflocka och jätteverbena kan behöva flera turer mellan varmt och kallt för att vilja gro.

Frön som vill ligga i blöt eller ruggas

Fröer med hårt skal kan ibland ha svårt att gro då skalet hindrar fukt från att tränga in. Om du lägger fröna i blöt innan plantering brukar det gå lättare. Lägg dem ljummet vatten i ett dygn om inte annat anges på påsen, det viktiga är att de sväller en aning. Exempel på fröer som mår bra av att blötläggas är chilifrön, ärtor och bönor.

En del frön med tjockt skal kan behöva ruggas innan plantering, det vill säga försiktigt sandpappras med fint sandpapper eller nagelfil. Vissa frön kan kräva både blötläggning och ruggning.

Mörkgroende frön

Ett fåtal fröer nöjer sig inte med att bli täckta med jord, de vill ha totalt mörker för att gro. I dessa fall sätts ett lock eller en svart plast med minimala lufthål över sådden. Sådden kontrolleras sedan varje dag, när det börjar växa är det nämligen omvända förhållandet som gäller då ska det vara ljust!

Ljusgroende frön

En del växter gror endast om fröna får massor med ljus, de sås då ytligt på jordytan och täcks bara med ett tunt lager perlite eller liknande som släpper igenom ljuset. Ofta behövs växtbelysning för att få fart på denna typ av frön och lampan ska stå på mellan 12-14 timmar per dygn. Det kan vara praktiskt att sätta plast med lufthål över sådden, eller ha den i ett minidrivhus så att den inte torkar ut.

Grotemperatur och undervärme

Olika frön har olika grotemperatur och vissa vill ha det varmare än andra, till exempel chili. Det finns speciella värmemattor att köpa som ger högre undervärme, sådana är väl värda att investera i, men ha uppsikt så att sådden inte torkar ut.

Fukt

Alla frön som börjat växa behöver fukt, torkar späda plantor ut så dör de. För att få kontroll på fuktigheten är det bra att sätta sådderna i drivhus eller under genomskinlig plast med hål i och kontrollera fuktnivån dagligen, observera att det inte heller får bli för blött, då kan växterna istället få syrebrist.

Steriliserad jord

Ibland finns sådant man inte vill ha i jorden, till exempel skadeinsekter som sorgmygg, För vissa känsliga sådder kan det då vara värt att låta sterilisera såjorden. Detta görs enklast i ugn eller mikrovågsugn. I en vanlig ugn bör jorden stå i en halvtimme i 100 grader, i en mikrovågsugn tar steriliseringen kortare tid, runt 4 minuter, för att bevara jordens fukt bör du sätta ett plastlock med hål i över jordkärlet.

Vilken jord ska jag så i?

Om inget annat anges om jord på fröpåsen så är det ofta såjord som avses. Vanlig jord kan vara för näringsrik för späda plantor, men det finns undantag.

Läs också:
Jordskola – bästa möjliga jord till dina växter

SKRIVEN AV
Liselotte Roll, journalist, trädgårdsinspiratör och författare till böcker om natur, djur och odling, som «Odla för insekter», «Jord» och «Höns som hobby».
(Foto: Sandra Birgersdotter Ek)